När Annie...

Det kom nästan 40cm snö här igår, och gissa två som blev glada? Eller okej, tre då. Med mig. Tre med mig inräknat.

Iförd mammas alldeles för stora skoteroverall i knallgult bar det ut i snön för att leka med hundarna. På sina ställen, där vinden inte sopat undan den gamla snön, eller där det var oskottat, var det över 80cm. Det nådde mig till skrevet och det var svårt att ta sig fram. Men på de flesta platser var det bara en halvmeter djupt, och hundarna skuttade glatt genom drivorna.

Min mamma skuttade mindre, men även hon blev glad att se snön! Hon designade årets första snöängel. Även 50åringar kan designa snöänglar! Det är man aldrig för gammal för. Man behöver bara vara rätt klädd och utom synhåll från vägen...

Det var ca 30cm gammal snö med hård skare, som knappt gick sönder när man gick på den, vilket gjorde att man lurades att tro att det inte alls var så djup. Tills den gick sönder och man sjönk ner med hela benet i snön. Men för hundarna bar det bättre. Särskilt för unghunden Tova. Min Lady, något tyngre och med andra tassar, hade svårare att hålla sig ovanför skaren, och tog det något lugnare. Det var omkring femton grader kallt, men ju längre dagen led ju kallare blev det.

När jag gick till sängs var det tjugofem minusgrader och då ville Lady inte ut alls. Och jag kunde inte heller klandra henne. Snö är kul. Frusna näshår när man andas är inte lika roligt. Vi hoppas på mindre kyla idag! Jag har i skrivandets stund just druckit dagens första kaffekopp och ska strax smyga in och väcka resten av huset. Idag bär det av till släktgården! Har ni några planer för dagen?