När vi jagade den perfekta julgranen
I måndags tog vi en tur ut i sambons pappas skogar för att leta efter det alla letar efter ute i skogen i december. Ja, inte var det kantareller. Nej, julgran så klart! Det här är första året vi inte haft en sedan typ sista november. Men jobb och resor hindrade oss från att ge oss ut tidigare. I måndags var jag dock så svag av julgransabstinens att sambon gick med på att ta en timmes paus för att leta rätt på en fin gran.
Jag var så himla otålig! Klockan var eftermiddag och solen visade redan tecken på att vilja gå till sängs innan vi kom fram. Men det var så vackert. Det hade snöat under helgen och landskapet var så där vintervackert som man vill ha det när man är på julgransjakt. Kanske inte optimalt, för en gran ser ju lite annorlunda ut under snö än vad den gör bar. Så egentligen är det lättare att hitta en fin gran när det inte är snö ute, men det är inte lika roligt.
Vi hade alla varsin roll medan vi pulsade genom snön. Hollie utforskade, sambon letade gran och jag tog bilder på allt jag tyckte var fint. Vi tittade på ett antal innan vi slutligen bestämde oss. Vi ville ha en som antingen var lagom liten (typ lika lång som jag) eller som hade fin topp och ful nedredel så att vi kunde ta överdelen med gott samvete. Sambon hittade flera stycken han tyckte om, men jag tyckte dem var för glesa i toppen.
Men till slut hittade vi tvås tycken bredvid varandra som vi båda tyckte om (se granarna ovan) och han lät mig välja vilken av dem som skulle få följa med mig hem. Hollie skuttade runt oss i snön och åt fryst rabbitbajs, en delikatess i hundvärlden, medan vi hade uppmärksamheten på annat håll.
Sambon var nästan för effektiv. Han sågade av trädet och började släpa iväg det på bara någon minut, angelägen om att komma hem och fortsätta jobba. Jag fick använda min bästa fotografövertalningsförmåga för att hinna ta ett par bilder på processen. Det är ju processen som är roligast när man plockar en egen gran! Jag tyckte att den blev jättefin.
Sambon släpade den genom snön och sedan bar vi den tillsammans. Även om den kändes liten i skogen bland alla andra granarna, så var den ändå aningen för lång. Men vi tänkte att de extra grenarna nertilll kunde ligga i rabatten utanför. Hellre att såga till en för stor gran och kapa av hemma, än att ta en för liten och inse att det ser hemskt ut... det vore ju trist!
Vi slängde upp den på taket där jag sedan spände fast den, och sedan bar det av hemåt med vår nya julgran! Som jag längtat efter julgranen. Finns det något finare? Glittrande av ljus och fint pynt i hemmets mysigaste rum.
Och sedan var det så klart bara att ta in den och låta den stå i hallen några dagar. För att torka, acklimatisera sig och sedan sågas av till lämplig storlek. Den bev för stor ändå, så jag klippte av toppen med kökssaxen för att stjärnan skulle gå på...
Men så gick det till när vi letade efter vår perfekta julgran!