När Annie...

Att ha haft Livia själv över helgen var inte alls så tufft som jag trodde att det skulle vara. Nu är sambon hemma, han trillade in med nattbåten vid midnatt, så vi hade den här natten ihop. Det är så mycket skönare att vara två, men jag känner mig väldigt stolt över hur det gick att vara själv. Jag bad om hjälp och jag tog det lugnt... eller nja, men jag stressade inte med någonting. Jag hade barnvakt i fredags medan jag jobbade, och ett par timmar i lördags så att jag kunde gå i affären i lugn och ro. Annars så myste vi, lekte, gosade och tillbringade en hel del i babygymmet. Jag fick otroligt mycket gjort här hemma, för till och från var hon på strålande humör och låg gärna själv och övade på att rulla från sida till sida. Jag städade lite, organiserade städskåpet, tvättade, vek tvätt, bakat, fixade barnrummet, jobbade lite, kokade salmbärssylt och städade badrummet. Det är inte klokt vad effektiv man blir som småbarnsförälder när barnet väl sover eller är nöjt med att ligga själv. Jag har aldrig varit så effektiv som jag är nu. Carpe diem, jo jag tackar ja!

Två bilder, en exponerad som siluett och en vanlig, när Livia tog en powernap i söndags förmiddags.