När man önskar sig klappar till Livia

I år önskar vi faktiskt inte mycket till Livia. Jag och sambon pratade om att vi i framtiden vill minimera antalet klappar så mycket som möjligt - en var från de närmaste släktingarna enbart, inget från vänner och bekanta och hellre än en klapp, en slant på hennes sparkonto. 20kr ger bra ränta på 18 år! 100 kr som förräntat sig är mycket roligare när man är 18 än va en leksak man lekte med i ett halvår när man var 1 år är. Vi sätter halva hennes barnbidrag på ett konto som hon får tillgång till när hon är 18 (sparkonto) och halva på ett konto som vi använder till kostnader förknippade med henne, t ex babysim eller flygbiljett om vi reser någonstans. Vanliga blöjor och sådant står vi för, me tygblöjor har jag t ex köpt från det kontot. Sparkontot rör vi inte alls. Det ligger så vi inte ens ser det, eller pengarna på det. Det är som om det inte existerar. 
 
Julen blir lätt en shoppinghögtid. Vi gillar helt enkelt att handla och det är jätteroligt med barnsaker. Hade vi haft massor med plats hade vi kanske önskat oss mängder med grejer, men så ser inte verkligheten ut. Livia är för liten för att minnas den här julen ändå, så i år tycker jag verkligen inte hon behöver något alls. Det vi skulle behöva till henne, är möjligtvis en cd-spelare med radio till hennes rum (har använt vår köksradio men jag skulle vilja spela barnmusik till henne på låg volym), babymonitor så vi kan höra om hon vaknat om vi t ex är ute och hugger/hämtar ved eller är i trädgården vintertid och inte kan ha fönstret öppet. Kläder, särskilt strumpor, för dem försvinner hela tiden. Förvaring, för det behövs alltid i ett barnrum. Gärna formade som legoklossar, de är lätta att stapla och roliga. Eller tygblöjor, det använder vi en del hemma på eftermiddagarna. Vi har bara två höljen och fyra inlägg. Superpraktiskt! Däremot är det bara kul om det finns leksaker hos respektive far- och morförälder när hon kommer på besök. Jag minns hur roligt det var att komma till farmor och hennes lilla korg leksaker, eller farmor bror, som hade massa duplo i källaren och ett brio-tåg.

Nu använder Livia de leksaker hon fick i namngivningspresent. Hon behöver inga fler leksaker än på ett bra tag. Kanske nästa jul, eller leksaker hon kan ha utomhus i sommar. Jag vet att sambon önskar att vi fixar en sandlåda till henne (med lock att lägga på till skydd mot katterna) men det är ju i så fall en bra 1- eller 2-årspresent. Leksaker är roligt att köpa, men har man för mycket blir det inte roligt varken för barn eller förälder. Jag har gått med i Goboken och vi får hem barnböcker var 8:e vecka. Det tänkte jag att vi gör tills hon är ett år eller kanske ett och ett halvt. Efter det har vi massa böcker.
 
Det här med julklappar är så svårt. Till nästa år tänker jag se om vi kan göra något system. Jag kommer inte vilja ha något alls till mig själv. Jag behöver så ytterst lite och det jag vill ha är för dyrt att önska sig. Till Livia känner jag att det är bättre att spara pengarna. Barn önskar sig dyrare grejer ju äldre de blir... i år får hon en ljusslinga av oss till sitt lektält. Det hade jag tänkt köpa ändå, så vi kan ha ännu mysigare lässtunder där inne. 
 
Ni som har egna barn/barn i er närhet, har ni något tips på
hur man kan göra för att hindra julen att bli en prylbesatt högtid?