När man roade sig i Photoshop

 
God morgon! Jag sitter nyvaken och njuter av en kopp koffeinfritt kaffe! Äntligen kan jag dricka kaffe igen! Det smakar så som kaffe ska smaka... vanligt kaffe smakar liksom bränt. Nackdelen med koffeinfritt är att jag inte hittat något ekologiskt, så jag vet inte riktigt om jag anser det värt att fortsätta köpa det. Men jag köpte ett paket på prov ändå. Idag ska jag in till stan och köpa kattmat, men annars blir det till att redigera. Jag håller på med färgkorrigering för film just nu, vilket är himla kul eftersom jag kan sitta med ljudbok i öronen. Jag lyssnar på serien Tidens Hjul av Robert Jordan (Wheel of Times) som var en av mina favoritserier som ungdom. Det är himla knaisgt att höra den uppläst på svenska, för i vanliga fall lyssnar jag bara på engelska ljudböcker. Men jag tänker att den här serien har så många böcker att det kommer att hålla mig sysselsatt ett bra tag.
 
Det jobbiga med att redigera färg för film är att man blir himla trött. Det är jobbigt i ögonen och i huvudet eftersom man konstant sitter och jämför videoklipp med varandra och försöker matcha dem och lista ut vad som behövs göras för att göra klippen så bra som möjligt. Det handlar om att det ska se naturligt ut och att videon ska bli enhetlig. I foto har man inte det problemet. Det gör inget om det skiljer något i nyans mellan bilder, men det gör det oftast inte. Det är lättare och mer fokus på att varje bild ska bli bra fristående. I film är enskilda klipp ointressanta utan helheten ska bli bra, och ge rätt känsla. Därför var det så kul i förrgår när jag stängde ner programmet för kvällen att leka loss lite i photoshop. Jag gjorde ett riktigt snabbt jobb, och kommer göra om det sen när jag har tid. Bilden ovan, alltså. Klippte in en motorcykel under Hollie eftersom det kändes som om det saknades något! Sambon blev eld och lågor och sa: Vi måste skriva ut och sätta upp den på väggen, en i varje rum!

Nja...
men en vore ju kul! Men då ska jag först fixa till den och redigera mer noggrant. För det här var bara en snabb grej, ett infall just innan jag skulle borsta tänderna. Jag älskar att redigera, oavsett om det är film eller foto. Att se materialet komma till liv. Många missförstår redigering och tror att det handlar om att försköna en bild, men det handlar om att återskapa en verklighet som en kamera helt enkelt inet förstår sig på utan hjälp. En kamera kan inte fånga alla nyanser på samma gång, så som våra ögon ser. Förr återskapade man det i ett mörkrum, men valet av film lade grunden till hur bilden skulle bli. Idag har vi ett digitalt mörkrum men en bild måste fortfarande framkallas frö att verkligen bli som verkligheten. Många tror att filformatet jpeg fångar verkligheten men det är bara ökad mättnad och kontrast i en autofuntion. Det blir ofta okej, men det går inte att jämföra med en framkallad bild oavsett om det är gjort i datorn eller i labbet. Men nog om det! Jag måste sätta igång. Jag har långa avsnitt framför mig att gå igenom, och en deadline som närmar sig.
 
Ha en underbar fredag!