När man visar vecka 10, 20 och 30!
God morgon! Så här stor skillnad är det med tio veckors mellanrum. Första bilden tog jag vecka 10. Jag minns hur stooor jag kände mig. Det är himla roligt att tänka på nu! Jag kunde inte längre knäppa mina byxor och i mina tighta tröjor hade jag plötsligt en liten putmage, något jag aldrig haft förut, så jag var så rädd att någon skulle se vad som var på gång innan vi gått ut med det. Nu i efterhand har jag svårt att tänka mig att någon annan än jag själv skulle se det. Kanske att min mamma skulle ha misstänkt något, men annars hade de flesta absolut inte förstått vad som var på gång. Vecka 20 däremot, då var det uppenbart eftersom jag i övrigt var så smal. Det var då kompisarna verkligen reagerade, vi gick ju ut med det ungefär i vecka 16. Nu, i vecka 30, är det typ omöjligt att missa vad som är på gång. Nu får jag klappar på magen och frågor om när det är dags. Något jag trodde att jag skule ha mycket mer problem med än vad jag har. Jag har ändå varit väldigt skonad från sådant. Jag funderar istället på om jag kommer att gå till och med v40, eller om jag då har en liten bebis i famnen istället... man vet ju aldrig. Första gången är dem ju ofta sena, men på min sida släkten har de flesta varit tidiga.
Idag går vi in i vecka 31! Hej hopp vad tiden flyger iväg. Ha en fin måndag!