När man äntligen är hemma

Så här ser det ut hemma hos oss.
Hemma. Så skönt och så tråkigt det var att komma hem! Skönt att vara hemma, trist att vara långt ifrån alla de fina människor vi haft omkring oss den senaste veckan. Jag saknar alla barnvakter, alla famnar som varit öppna att lägga Livia i så att man själv fått avlastning. Jag märkte direkt när vi kom hem att jag fick mycket mindre gjort. Men det är så mysigt och jag njuter verkligen av tiden med henne. En annan som också vill vara i famnen är Maiko. Han har följt mig som en skugga och till och med sovit i vår säng! Det har han inte gjort sedan Livia föddes. Han verkar ha saknat oss.
Idag ska vi till Fårö en sväng och reka inför helgens bröllop, annars ska vi bara vara hemma. Jag ska avsluta ett projekt och sambon ska ta huvudansvaret för lilltjejen. Det ska bli kul att se hur det går! Och får vi tid över kommer vi att fortsätta påta i trädgården. Det är verkligen det bästa som finns, att komma hem till sina katter och sin trädgård. Igår ägnade jag flera timmar där och rensade ogräs. Det ska planteras lite och jag ska nog köpa mer blommor. Vi har så mycket drömmar och idéer för trädgården!
Nej, nu ska jag ha telefonmöte! Ha en fin nationaldag!