När Sauron och Saruman flyttat in

Sedan i somras har huset känts tomt, en närvaro har saknats. Efter mycket pratande fram och tillbaka kände både jag och sambon att det var dags att fylla det igen. Jag lade ut en annons på Facebook fick flera svar. Tillslut hittade jag honom och blev förälskad: en svart liten dunig kattunge med vita tassar och en rosa nos tecknad som om han stoppat ansiktet i mjölk som sedan suddats ut över en grå mage. 
Igår, tisdag, åkte jag och Livia ut och hämtade honom. Han var inte så sugen på att skiljas från syskonen, särskilt från en bror som gjorde sitt bästa för att också krypa in i buren. "Du ska inte ha två?" sa säljaren. Absolut inte. Nej. Kommer inte på fråga.

Men den lilla brodern spann ljudligt och försökte komma in, hoppade upp i min famn. "Han är den gosigaste av dem" fortsatte säljaren "De har hängt ihop hela tiden, varit bästa vänner från födseln."

Mitt "Nej!!" blev ett "njaaeeee"... 
 
När jag ska gå ställer sig brorsan mot mitt ben och vill upp. Jag lyfter upp honom och han spinner så högt han kan och försöker krypa in i min jacka. Jag svor och såg hjälplöst på säljaren. "Min sambo kommer att skjuta mig!"

Det gjorde han inte. Han spärrade upp ögonen, flinade och sa med menande röst: "Annie, det ser ut som TVÅ kattungar..."
 
Den lilla brorsan klättrade upp i hans knä medan jag förklarade och san flinade: "Jag hade sagt ja redan när hon sa att de var bästa vänner!
Hollie tycker att dem är jättespännande, men dem tycker att hon är superläskig. Än så länge. Geisha har ignorerat dem ända tills en av dem hoppade på henne: då jagade hon ilsket in honom i Livias rum och sedan blev hon utkastad. Hon sitter i trädgården och surar just nu. Det tog henne nära 2 år att tycka om Maiko. Det ska bli spännande att se hur det går med dessa små monster. 
 
Dem heter Sauron och Saruman och är riktiga vilddjur. Sauron är den korthårige, och han är tuff, nyfiken och spinner när man petar på honom. Saruman är den långhårige, följer efter Sauron och är lite räddare av sig, men när han väl spinner är hans motor högre och mörkare än brorsans. Dem har varit här mindre än ett dygn men redan känns huset levande igen. Livia älskar dem och dem är inte rädda för henne. Hon kravlar efter dem och kan inte sluta titta på dem. Sauron stryker sig mot henne som om dem känt varandra länge.
Underbara, tokiga katter. Vad vore livet utan djur?