När det är arla morgon

"God morgon, mamma!" jollrade Livia kl 5 i morse. Njaaee, tyckte väl jag, så jag försökte övertala henne att somna om igen. Men strax innan sex insåg jag att det var meningslöst. Jag var klarvaken och kunde inte somna om, och hon gjorde typ kullerbyttor i sina försök att få in foten i munnen och krypa samtidigt. Sambon sov gott så jag tänkte att han kunde få sova vidare, så jag tog ungen under armen och vandrade ner till vardagsrummet. Fem minuter senare sprakade elden muntert i kapp med lilltjejens pladdrande och mitt kaffe puttrade. All lust att sova försvann även från mig. Så jag började plocka lite, och passade på att ta bilder till bloggen. Det händer mycket hemma just nu! Först och främst: Lillan försöker krypa. Hon ålar fram som en liten larv just nu. Inte snyggt, men fram kommer hon! Om några dagar har hon troligtvis knäckt hur själva krypandet fungerar.
Att ligga på rygg går absolut inte för sig, nej, det ska krypas. Inte ens vid blöjbyten går det bra att ligga på rygg! Så nu får man byta snabbt och vara beredd att vända tillbaka henne fem gånger under tiden. Men det är inte bara i den lilla kroppen det händer saker, utan även i huset. Äntligen är barngrinden uppe på nedervåningen. Häcken är nästan helt fixad, men ett jordgetingbo satte stopp för slutskedet och sambons öga är svullet efter ett särskilt jobbigt stick i ögonbrynet. Men getingarna är döende just nu så vi avvaktar lite och fortsätter senare. Inne sätter vi upp lite tavlor på väggarna! Jag skulle dock vilja renovera rummet och ta bort den hemska, knottriga tapeten. Men det får vänta lite.  
Äntligen börjar det likna ett hem!