När man tagit första steget

Om allting är helt okej, är det inte troligt det blir förändring. Men gör man det svårt för sig, så tvingas man till det. Man behöver motivation, och en morot, för att få tummen ur. Vi vill ha ett garage. Vi behöver ett garage. Det är ingen tvekan om den saken. Och vi har funderat. Och tagit första steget dit.
 
Första skissen på hur vi vill ha garaget gjordes i höstas eller rent av i somras. Under julhelgen var vi hos några vänner och då tyckte sambon att garagedelen vi planerat blir för liten. Dessutom vill vi få plats med de funktioner vi vill ha om vi nu ska göra ett så stort bygge. Vi ska revidera planen, och sedan får vi hjälp att göra den till en riktig ritning.
 
Garaget är en viktig pusselbit för oss i husplanerna. Vi saknar vind, källare och garage idag och vi har sanslöst mycket grejer som ska förvaras någonstans. Till och med igår har vi förvarat det i en låst container, men den läcker in. Ett garage behövs av främst två skäl; ett ställe för förvaring och en plats för skapande/verkstad. Vi är händiga och pyssliga av oss och vi känner oss extremt begränsade idag av att inte ha en samlad plats under tak där man kan måla lister, såga till virke, bygga om möbler, byta däck osv. De närmaste åren kan vi lösa det genom att åka till sambons pappa, som har gård, men de har planer på sikt att sälja. Så istället för att skjuta på planerna tills dem sålt och det blir ännu svårare för oss att lösa vardagen, så har vi kört dit grejerna för att kunna göra oss av med containern. I vår skickar vi in bygglov och sedan är det bygglovet som styr när bygget startar. Målet är att ha ett färdigt garage sommaren 2021. Ju mer obekvämt det är för oss att förvara grejerna desto snabbare vill vi lösa det.
 
Ena delen av garaget ska också bli gäststuga, med ett litet sovrum och ett loft. Vi tänker att när vi väl bygger ut vårt hus (om kanske fem år) så bor vi själva där under renoveringen. Det ska också kunna hyras ut, men främst fungera för familj och vänner som kommer på besök. Min farmor ska kunna komma hit, t ex. Just nu har vi en skranglig gäststuga på andra sidan tomten, så ska hon på toa mitt i natten behöver hon ta sig igenom vår kuperade trädgård. Inte så smidigt om man närmar sig 80!
 
Dessa planer ritade vi upp innan jul, garage och en ev layout på huset när vi byggt ut det.
 
Så i helgen tömde vi containern nästan helt. Kvar är saker som ska säljas på loppis i sommar. På gården finns nu boxarna och prylarna vi inte har plats för inne (Livias urväxta kläder, sorterade i lådor per storlek, en låda kläder hon inte vuxit i än, mina gravidkläder, 2 möbler jag ärvt, sambons memorabilia, 3 kartonger av mina gamla leksaker, 2-3 lådor köksprylar vi inte får plats med idag men som vi fått eller behöver i framtiden, våra stora resväskor, utemöblerna och dynorna samt de 2 handfat jag köpt inför bygget av gäststuga och huset. Jag har säkert glömt räkna med några lådor...).
 
Jag trodde faktiskt inte vi hade så mycket, det stod så fint staplat på rad i containern så det såg mycket mindre ut. Sedan har jag även 11 kartonger med syrrans grejer men det hoppas jag att vi kan köra upp till henne snart, så kan hon sortera vad hon vill spara och sedan förvara hos mamma eller pappa istället, så det inte står hos min svärfar den dag de faktiskt säljer.

Generellt vill jag inte att sakerna står där mer än ett 1,5 år, för jag vill inte vara i vägen. Det är fantastiskt att ha familj och släkt som kan hjälpa till, men man vill ju inte utnyttja dem eller vara i vägen för dem!
 
#1 - - Dan Brickman:

Har Linnea 11 kartonger hos er??. Hoppas att Carina har plats uppe i Jämtland för jag får ännu mindre plats i min nya lägenhet än jag har nu ..

Svar: Ja, men det är inte 11 fulla kartonger och det är mycket hon inte kommer att vilja ha, för det är mest mamma som sparat hennes gamla saker. <3
Annie Stumle