När man äntligen visar resultatet!
Visningsbild från Länsförsäkringar.
När vi lade vårt bud på huset var trädgården täkt av snö. Först efter att ha fått nycklarna såg vi vilket skick den befintliga altanen var i. Inte för att det skulle ha förändrat någonting: huset var nära på vårt drömhus och de saker som gör det till ett drömhus går att fixa. Bland annat en ny altan. Men första året lovade jag sambon att inte göra någonting stort. Andra jobbade jag och blev gravid med Livia, så då låg fokus på att barnsäkra och slutföra mindre projekt. Tredje har vi ju just påbörjat. Och äntligen gör vi lite ingrepp! Som en ny, barnsäkrare altan. För den gamla var ju... tja. Så här:
Vissa delar var så ruttna att de smulades sönder när jag rev den. Andra delar var konstigt byggda. Ja, ni ser ju! En hög kant, ca en meter på hägsta punkten, ner på en stenläggning som antagligen skulle föreställa ett vattendrag, för det var blåmålad cement med stenar omkring där vatten en gång runnit som en liten bäck. Säkert snyggt, men livsfarligt. Enda skyddet mot att trilla ner var då ett gammalt rep som låg fastborrad, enkelt att snubbla på. Sedan satt där räcket från en för, en båtskylt och en kätting. Jag sålde kättingen och slängde räcket och repet. Rev altenen under två kvällar just innan mamma kom, så hjälpte hon mig att slänga skräpet. Adam var på fastlandet så han slapp vara med.
Men att riva var roligt. Framförallt var det intressant att se hur altanen var byggd. Den som byggt den, troligtvis den gamla ägaren Lasse, hade inte använt några reglar utan istället lagt enkla eller dubbla plankor på högkant. Han hade också byggt altanen i två delar, så kanske är en del aningen nyare än den andra. Eller så var det helt enkelt så han tyckte var enklast att bygga.
Det var i alla fall himla skönt när altenen var borta! Redan då kändes det mycket säkrare. Underarbetet var faktiskt bra gjort, så när skräpet var borta kändes det riktigt bra. Jag hade trott att även underarbetet skulle vara dåligt utfört och att det skulle ligga massor av gammalt skräp under. Men jag hittade kanske en eller två skruvar, inte mer. Men nu började det roliga! Adams barndomsvän Tom kom över, så han och mamma kikade på min skiss och räknade ut vad som behövdes. Sedan stack jag och sambon till bygghandeln med två bilar för att få hem så mycket material som möjligt! Det blev början på en vecka där varje morgon gick åt att åka till bygghandeln och köpa mer virke. Man får ju inte lasta hur mycket som helst på ett lass, och vi räknade/sågade fel på enstaka plankor så det saknades typ en trallbräda och tre bitar staket.
Tom lade grunden, det svåraste och det tråkigaste arbetet på hela altanen. Livia var ett glatt stöd första dagen, sedan blev hon snorig. Både hon och Adam fick en förkylning och husarrest på grund av det delar av veckan. Så vi förlorade en person i arbetskraft. Toms fästmö skulle ha vaktat Livia en del men det vågade vi ju inte ifall det skulle ha varit Corona. Men Adam testade sig negativt så det var bara en vanlig förkylning.
Tom var med tills all trall hade lagts, sedan fixade jag trappor och staket med mammas stöd. Hon fick pendla mellan att hålla koll på Livia och hjälpa mig att hålla medan jag skruvade. Utan mamma och Tom hade det här aldrig blivit av, och inte så här bra! Så i måndags blev det alltså "klart". Fast helt klart är det inte. Det ska upp några detaljer till, men det får bli när lönen kommer. Bygget har hittills gått på ganska så exakt 15K, vilket var vår budget. Det kommer gå på ca 1K till innan vi är helt klara. Men så här blev det:
Det som är kvar är "hattar" på stolparna och "kryss" under räcket där det nu är mellanrum. Sedan ska det upp reglar så att de höga stolparna blir en pergola. När vi gjort det är själva altanen klar, men våra drömmar och planer slutar inte där.
Vi vill så klart köpa nya/fler utemöbler. De vi har nu räcker liksom inte för att fylla den. Vi kommer ha kvar dem också, men flytta om lite. Mitt gamla köksbord agerar just nu altanbord och skivan kommer inte att hålla. Själva altanen är byggd i två däck i två nivåer, då trädgården är lite lutad. Jag tycker det är mycket finare än ett gigantiskt däck. Generellt älskar jag att dela upp trädgården i olika "rum". På det här sättet kan man använda den till mer! Nedre delen är aningen mindre än överdelen och vårt körsbärsträd som planterades förra året sticker upp genom brädorna. Jag ska såga det hålet lite större och finare. Med tiden kommer det bli större och större, och vi hoppas kunna plocka körsbär från den lilla balkongen.
Trapporna upp blev lite väl branta, men Livia har inga problem att klättra upp och ner. Blir det ett problem får man förlänga steget senare. Men det är fint och gör det bekvämt att sitta i trappan också. Den lilla balkongen var min idé och jag fick kämpa lite för att övertyga sambon. Men när det väl började synas hur det skulle bli älskade han den. Nu är det en perfekt liten nock för ett dricka-bord!
Nästa sommar ska vi bygga en liten sockel runt altanen i sten, och planteringar. Vi funderar på någon klätterros i pergolan, och lampor såklart! Sedan ska sambon, antingen nu om några veckor eller nästa år, riva den nuvarande grillen och bygga ett riktigt utekök, så jag har bara byggt ett tillfälligt och fult räcke som skydd där så att det inte ska bli för beständigt. Det blir en pizzaugn och BBQ-smoker. Sambon älskar ju matlagning och ser just nu varenda video på Youtube om hur man bygger en riktigt häftig ugn. Det kommer att bli toppen! Fast det kommer att ta tid. De han tittar på har tagit ca 15-20 dagar att bygga, så jag räknar med att han kommer hålla på en månad. Vi har ju inte bråttom.
Äntligen har vi en mysig och bra plats att bjuda hem vänner till! Nu slipper vi trängas i köket eller oroa oss över att någon trillar ner. Vi har redan haft några Corona-säkra luncher och myskvällar här! Jag är så himla nöjd och lycklig!! Varenda dag sitter vi på vår nya altan. Livia tycker att det är en rolig dansbana och studsar glatt runt och stampar för glatta livet. Hela familjen är nöjda och glada!
Äntligen har vi en mysig och bra plats att bjuda hem vänner till! Nu slipper vi trängas i köket eller oroa oss över att någon trillar ner. Vi har redan haft några Corona-säkra luncher och myskvällar här! Jag är så himla nöjd och lycklig!! Varenda dag sitter vi på vår nya altan. Livia tycker att det är en rolig dansbana och studsar glatt runt och stampar för glatta livet. Hela familjen är nöjda och glada!