När det inte finns ord

Jag sitter här och klockan slår snart midnatt, men jag är så full av känslor. Min gudson Harry, son till våra bästa vänner borta i USA, har blivit kidnappad av sin biologiska pappa. Sådant händer ju liksom inte på riktigt?! Jag satt just och skrev ett vittnesmål om hans föräldrars karaktärer till advokaten. Det känns så overkligt. Jag kan inte förstå hur man kan överge och vara helt ointresserad av sitt barn i typ sex år, och sedan få chansen att träffas under några månader, och då får för sig att kidnappa honom och inte låta honom träffa sin mamma?! Jag kanske skriver mer om det här senare, men just nu är jag för upprörd och chockad för att hitta ord. Hoppas att ni alla får en underbar helg. Jag ska personligen krama min dotter extra mycket.
 
Läs deras öppna inlägg på Facebook HÄR.
#1 - - Inger:

Men hur kan man...

Svar: Eller hur! :-(
Annie Brickman