När Annie...

Du har varit i min famn i fyra år nu, mitt lilla busfrö. Mitt älskade lilla troll. Redan i magen skojade du med oss och lurade oss att det var dags för förlossning flera gånger innan det var på riktigt. Men när du väl kom gick det så snabbt. Sådan är du fortfarande. Du är illmarig och älskar att skoja. Som när du kom och berättade att du kissat i sängen och fick mig att yrvaket rusa in för att kolla men inte hittade en droppe. Du flinade och sa ”skojade bara mamma”. Vi har inte riktigt samma humor, men vad jag uppskattar dina försök. Det visar hur kreativ och hur smart du är.

Du fyllde fyra år idag och vi firade genom att gå upp 7:50 trots att vi kommit med nattbåten och du kom i säng först 01:00 natten innan. Du, dina syskon och pappa låg i ert rum när jag kom in med ett levande ljus och ett paket, sjungandes. Din pappa var extremt snabb på att vakna upp och sjunga, så snabb ur sängen har jag nog aldrig sett honom. Men det betyder så mycket för oss att göra dig glad och hur trött han än var så ville han se din reaktion när du öppnade dina tunga ögonlock. Och vilket leende vi fick när du gjorde det och insåg att det var din födelsedag. Du är vanligtvis sist upp ur sängen, men i morse var du snabb du med, och ville ha frukost innan u började öppna paketen på bordet. Tomtegröt ville du ha. Sedan öppnade du paket och gav dig av till läkaren för att säkerställa att knölen under foten som plågat dig sedan i somras bara är en vårta. Inte den härligaste starten på en fyraårs-dag, men du och din pappa fick ett par timmars egentid.

Du fick välja vad du ville att vi skulle göra, så efter lunch såg du och din syster på tre avsnitt Paw Patrol medan lillebror sov. Sedan åkte vi till farmor och firade dig där. Hon hade bakat en enhörningstårta helt täckt av godis och du var så lycklig. Där hängde vi tills middagstid, då ni fick åka på farmors cykel till Pinchos och mötte upp mig och lillebror. Det var nog dagens höjdpunkt, cykelturen. Du var så mätt på godis att du knappt åt något. Du fick ”bara massa kläder” sa du till mamma när hon ringde, men du fick också två pussel, två bilar, en bok, två gosedjur, en docka, lite smycken och pärlor i mängder. Du var så glad. Mest glad var du över dina Gabbys Dollhouse-kläder sa du, men du sa det med dockan tryckt mot bröstet. Din lillebror snodde glatt bilarna hela eftermiddagen och vi fick gömma dem när det var nattning. Särskilt polisbilen älskade ni båda, för den kunde blinka.

Du är väldigt bred i vad du gillar, även om du just nu varit inne i en fas att du vill vara som din storasyster. Hon älskar rosa, glitter, regnbågar och enhörningar. Du har dragits mer mot fordon, blått och dinosaurier, så det var en chock när du kom hem och sa att du inte gillar blått längre och att alla dina kläder var fula. Det vände över en dag och det måste ha varit någon kommentar på förskolan, för du sa att blått var en pojkfärg. Du som förut önskat dig en liten traktor i födelsedagspresent ville istället ha Gabbys Dollhouse-tema på kalaset. Men några veckor före jul såg jag dig stå och pilla på den där polisbilen i butiken och hur jag än tjatade kom du inte. Inte förrän jag skojade med dig om att du inte gillar fordon längre, varpå du surt svarade ”joho!” innan du såg mitt leende och då log du stort tillbaka. Jag föreslog att du kunde önska dig en sådan bil i present när du fyllde år, och först då gick du med mig därifrån. Din farfar och hans fru köpte den, och oj vad du blev glad. 

Det är viktigt för dig vad andra tycker, och vi pratar mycket om det hemma. Att det är okej att gilla olika saker, att man kan gilla både bilar och regnbågar. Du vill gärna använda dina gamla blå glasögon trots att du fått nya, rosa, som är en svagare styrka. På ditt kalas har du bjudit ungefär hälften tjejer och hälften killar, och vi kommer att ha det på Kotteland den 5/1 eftersom vi bor i stugan. Du längtar så. Jag har varit så rädd att ingen skulle kunna komma, men än så länge blir ni 9 barn och vi väntar fortfarande svar från 2. Det gör mig glad. Min största rädsla, sedan jag plussade med dig, var att din födelsedag skulle bli bortglömt mitt i mellandagarna. Det är extra viktigt för mig att du känner dig sedd och prioriterad. Men jag kan inte tvinga kompisarna att komma, så därför är det en lättnad att så många va dem faktiskt verkar göra det.

Nog om det. Du pratar så mycket nu och använder komplicerade ord. Du säger ”Min föreskolelärare” och artikulerar ordentligt, istället för fröken. Du kan blanda in några engelska ord ibland eller så sviker grammatiken, men överlag är jag imponerad över ditt språk nu, för när du var yngre fick vi råd om att överväga talpedagog. Det behövs inte nu. Du är mycket duktig på att prata och sätter ord på både dina egna och andras känslor. ”Nej, William, jag blir arg på dig när du drar mig i håret, då vill jag inte leka med dig längre!” kan du säga till lillebror. För ett år sedan hade du helt sonika bara knuffat bort honom.

Du är noga med att det ska vara rättvist. När vi var ute och köpte lite möbler på loppis och Facebook Marketplace tyckte jag att vi förtjänade varsin glass, och du var väldigt ledsen för att vi inte köpte någon till Livia. Det var först när jag lovade att Livia skulle få en annan dag när vi var ute som du kunde njuta av din.

Du skriver ditt namn fast S blir oftast bakvänt och G kan se ut lite hur som helst, en räknar galant till strax över 10, ibland till 16, på både svenska och engelska. Du älskar att berätta historier och återberättar gärna saker som hänt, eller saker som du tycker kanske kunde ha hänt. Som hur ni gick på utflykt på förskolan och alla barnen trillade nerför ett berg men det gick bra och sedan klappade ni rådjur. Du berättade så detaljrikt att till och med storasyster var tveksam om du hittade på eller inte. ”Det finns väl inga berg vid förskolan?!” sa Livia förvirrat varpå jag sa att det nog varit en liten kulle, men för små barn kan det kännas som ett berg. 

På förskolan är du väldigt kreativ och vill helst rita, pärla eller pyssla. Efter nyår ska du byta till stora avdelningen och det tror vi kommer att vara bra. Där kommer du kunna bli utmanad och få testa på aktiviteter som du längtat efter, som att bygga med ”smålego” och pärla med mindre pärlor. Du älskar förskolan när du väl är där men kan vara lite mammig på morgonen och låtsas vara sjuk. 

Hemma är du vild, springer klättrar och hoppar, men på förskolan är du lugn och sitter helst för dig själv i ett hörn. De har beskrivit att du är en sådan som har det lätt att leka själv och oftast startar lekar som andra vill hänga på, men när för många barn kommer byter du lek och vill vara själv igen. Du har ingen bästis på förskolan men det finns ett par pojkar du inte tycker om, och två tjejer du pratar mycket om men som du tydligen inte leker med mycket alls när du väl är där. Men du älskar gympan ni har en gång i veckan. Hemma ville du inte dansa den här terminen, men har gärna hängt med och tittat på när Livia dansat. Nästa termin blir det simning för er båda två istället. Det tror vi att du kommer gilla.

Du sover jättebra, även om du är svårnattad. Du ligger oftast vaken en tjugo minuter eller mer efter att vi släckt lampan, men du vill ogärna ligga nära oss vuxna. Livia kan du tänka dig att sova med, eller helst på golvet. Du är lite rädd för mörkret och det är viktigt att din lampa är tänd. Du ser monster annars. Men när du väl somnat sover du alltid hela nätterna och är svårast att få upp på morgonen. Du brukar vara tjurig och vilja vara ifred när vi väcker dig, och kommer nästan alltid upp sist när vi är lediga. Ni är raka motsatserna, du och dina syskon, för om du vaknar går du upp direkt, men du lägger dig i en filt på golvet och är vaken men vill vara ifred och ostörd. Man ska helst varken titta på dig eller prata med dig. Men upp ska du! Dina syskon däremot är svåra att väcka, men när de väl vaknar studsar de upp och går från 0 till 100 på ett ögonblick med världens största leenden. Att väcka dina syskon kan ta en stund, men de kommer direkt när de öppnar ögonen. Du ler sällan inom en halvtimme efter att du vaknat, men du vaknar direkt och släpar dig upp. 

Du gillar dina glasögon nu och vi behöver sällan påminna om dem. Däremot ögonlappen är du trött på. Den har du 4h varje dag, fast nu på lovet har du sluppit en del, eftersom vi varit ute på vift. Du ska bara ha den i trygga miljöer och helst inte utomhus, eftersom det påverkar din 3d-uppfattning av världen. Din syn har förbättrats mycket sedan vi började med lappen och du skelar sällan nu. Du är inne på dina tredje par glasögon men tappade bort det nyaste paret under julen, så just nu använder du dina blå igen.

Mat? Du är väls om de flesta fyraåringar. Vägrar på ren princip att maka på typ hälften vi stället fram, men smakar du ser du 99% av allt. Du säger ofta ”jag älskade inte den här maten” om du inte gillar något, vilket jag tycker låter så fint. Favoriträtten är köttfärssås och spagetti med ketchup. Du älskar ketchup. Mjölk gillar du också, men du tyckte inte alls om julmust, och även saft kan du välja bort om det finns mjölk istället. Favoritfrukosten är havregrynsgröt med äppelmos, kanel och mjölk, eller runda rågkakor med smör eller ost. Under julen har du älskat riskgrynsgröt. Du gillar inte om maten är blandad, som grytor eller så, men om du väl smakar kan du älska något. Som en spola vi gjorde för ett tag sedan, den vägrar du att smaka på, sedan smakade du och ville ha den i en vecka. Värst är om Livia inte vill smaka något, då är det nästan omöjligt att få dig att testa. Vi tvingar er inte att prova, me vi tvingar er att ha en liten bit på tallriken. Oftast smakas den på tillslut även om vi inte tvingar eller tjatar. Vi säger alltid att man inte kan säga blä om man inte smakat först, och de är du hård med. ”Du måste smaka Livia!” kan du säga med uppfostrande röst.

Överlag älskar du att leka, läsa och pyssla, men du har ett hett temperament och skriker ofta istället för att prata. Vi påminner mycket om det, säger ”Det är okej att inte vilja, Saga, men du kan säga det snällt till Livia istället för att skrika på henne om hon frågar dig något”. Att skrika är ett enkelt sätt att få uppmärksamhet så vi försöker tt bemöta så lugnt vi kan. Men du kan vara riktigt provocerande, för du kan ignorera oss helt eller blänga istället, och du är ruskigt envis. Du är bra på att förhandla så det är svårt att övertala dig till något. Du ville ha med en Barbie-tv av tjockt-modell när vi skulle resa, och försökte övertyga mig om att den var både mjuk och platt, genom att stryka handen på den och dela den i två delar. ”Titta mamma, nu får den plats!” sa du stolt. Jag hoppas att du fortsätter att ifrågasätta varje nej du hör. Låt ingen kuva din starka vilja, men jag hoppas att det aggressiva skrikandet när du inte vill kan avta snart.

Det är lätt att glömma att du vara är 4 år. Så rolig och smart som du är. Så busig och så mycket du tänker. Vi är så himla olika, du och jag, men vad stolt jag är över dig. Min fina lilla tjej, med lockar i nacken och bus i blicken.