När man visar vad som hänger på väggarna

Det här inlägget har jag längtat efter att skriva! I alla fall sedan jag hörde på radion häromdagen, då de pratade om just vad man har på väggarna. Tydligen är folk i Sverige generellt dåliga på att ha originella saker på väggarna, enligt "alla"? Jag tvivlar på att det stämmer. Jag tycker generellt vi är rätt bra på att ha saker på väggarna här. I Kalifornien var det mer tomma vita väggar i kretsarna jag rörde mig. Men ingen av mina vänner har tomma, vita väggar. Tommast väggar har min pappa eller ett kompispar här på Gotland, men de har nyss flyttat, så det är ju helt normalt. Man ska ju inte stressa upp all inredning efter en flytt!
 
Vi har inte stressat. Efter två år i huset har saker äntligen börjat komma upp. Gamla favoriter och nya älsklingar. Det som är äldre är mest mitt, eller saker vi hade gemensamt från USA. Men jag tänkte att vi tar en tur i huset och kikar?
I sovrummet finns flera favoriter och gamla godingar! Tigern hängde i vårt rum i USA och var en favorit även där! Sambon köpte den som souvinir när han besökte San Fransisco och Chinatown första gången. 
 
Den färgglada gatuvyn hänger i biblioteket nu men hängde i mitt sovrum i Göteborg innan dess. Loppisfynd för mindre än en hundralapp. Under sitter en metallskylt från samma rum. "Living in the past has one thing in its favour; it's cheaper". Jag gillar "väggord" så länge de inte är för myket "in your face", det vill säga - så länge de är diskreta. 
 
I sorummet hänger även ett landskap, ena halvan av ett par som jag köpte billigt på loppis när jag gick på gymnasiet, men tyvärr blev den andra, den vackraste, vattenskadad i flytten til Gotland. Den svarta tjuren är ett linoleumtryck som min mamma gjorde när hon gick i typ 4:e eller 5:e klass och som jag ramade in när vi rensade på vinden för typ 7-8 år sedan. Flickan som svänger med sin klänning är en akvarell min syster gjort. Att rama in något med teckningen. Det förhöjs på sätt och vis och blir konst. Det bästa jag vet är typ att rama in barnteckningar! Det och fotografier gör ett hem så personligt!
I vardagsrummet har vi tavelväggar, något jag drömt om länge och som jag hade i mitt rum i Bohus såväl som i min lägenhet i Backa. En tavelvägg är så tillåtande och blir som ett enda, stort konstverk. Dessa två är inte färdiga än. Det med hundarna ska kompleteras med fler ramar, och det ovanför soffan saknar en stor bild. Den ska skrivas ut typ i veckan eller nästa vecka. Men mer om det någon annan gång. 
 
I köket hänger ytterligare ett "väggord" (Done is better than perfect) som vi köpte på Rusta av alla ställen när vi renoverade ihop för första gången, jag och sambon. Både jag och sambon tenderar till att bli perfektionister, så att påminnas om det här har varit guld värt. Just väggord är man ju blind för 99% av iden men då och då får man syn på dem och får sig en tankeställare.
 
I hallen sitter en vacker spegel med luckor av tunna rundstavar. Jag fyndade det trasigt på Växthuset Linds, en av mina absoluta favoritbutiker i Visby (de säljer massor med växter och en hel del inredning!). Jag limmade ihop det och älskar det! Spegeln glimmar genom luckorna. jag tror jag gav 200- eller 300kr.
I biblioteket är det mest fotokonst, ett porträtt på mig från Las Vegas i gamla kläder, som jag skannat in och skrivit ut på nytt på ett metallic-papper. Pappret är högblankt silverpapper. Under sitter den galna bilden jag redigerade av Hollie som åker motorcykel. Över veden står det blandat med fotografier. En ram är ny och tom, men jag har valt ut bild och ska skriva ut den nästa vecka.
 
Över soffan hänger en blandad kompott av fotografier. Jag har tagit alla utom en, som sambon toog på mig och Livia. I den tomma bilden kommer det att dyka upp en familjebild på oss, och tanken är att vi ska ta en ny, uppdaterad varje år eller så till och med att barnen är stora. De gamla ska få sitta kvar bakom i ramen.
I den hemska trappan hänger en spegel som min mamma snodde på soptippen för typ 8 år sedan. Någon skulle slänga den så hon norpade åt sig den och gav den till mig. 
 
I Livias rum hänger en broderad tavla som min mamma gjorde till mig -92, och en liten Lasse Åberg som hängde i sambons barnrum. Räven fick vi när vi överraskades med babyshowern och de andra två gjorde vi när Livia var ca 1 månad. Den över räven föreställer våra händer och Livias fotavtryck. Om det blir syskon tror jag jag tar ut den ur ramen och gör fler avtryck på den.
 
I hallen på övervåningen sitter fyra av sambona tavlor och en spegel jag loppisfyndade typ 2011 för typ 40kr. Nu glänser det i det dansarna, så den syns inte så bra, men det är ett print på en känd tavla som sambon köpte på en marknad innan vi flyttade ihop. Korparna målade en kopis till sambon i present, den svarta tavlan är ett porträtt av sambon från Las Vegas (dock inte alls likt men han gillar den!) och den blå-röda fick han av K3 efter att ha avslutat succéserien Jägarsoldat.
 
Tavlan från K3 är en printscreen från ett av de mest uppmärksammade klippen och med "Pajos" citat som han mumlar där. Sedan har någon av dem skapat ett modern konstverk av det. Sambon blev superglad över den och jag satte upp den här lilla tavelväggen som överraskning åt honom när han var bortrest. 
 
Ugglan hänger ihop med räven och den fick vi samtidigt. Jag tycker de är helt fantastiska! 
Just det, i vardagsrummet står också foton på bokhyllan. Ramarna är nästan alla de jag köpte i USA. Oj, vad jag älskar dem! En av bilderna ska bytas ut när jag ändå skriver ut andra. Över dem hänger en spegel med karttryck, som jag köpte på en billighetsaffär när det var så himla modernt med kartor. Jag älskar kartor och är så tacksam för den trenden! Det har gjort att jag kunnat göra flera roliga fynd på loppis efteråt. Typ jordglobar och kartor över platser jag har en relation till. Jag älskar tryck på speglar. Det blir så mycket ljus och rymd, och en extra dimension på sätt och vis. 
 
På väggen har vi en hundsektion, där Hollie står och poserar i ett vallmofält några hundra meter från huset. Seda är det en dimmig landskapsbild jag tog genom bilrutan på väg hem från Jämtland, och en svartvit bild på min gamla hund Lady. 
 
Över TV:n står både foton och tavlor. Från vänster ser ni Livia, sedan en tavla jag målade tll sambon när han tog studenten, följt av ett aktiebevis och en inramad barnteckning. Som sagt, jag älskar inramade barnteckningar. Barn kör verkligen "done is better than perfect" och deras konstverk känns i ram som modernistiska mästerverk. Den dagen vi bygger ut vill jag ha en tavelvägg där barnens teckningar i olika ramar ska vara huvuddelen. 
 
Jag har egentligen inga regler när det kommer till vad som hamnar på väggarna, mer än att det ska vara inramat, Jag har en allergi mot sambons stora kärlek: häftstift och tejp. Jag vill helst inte ha fotografier från typ IKEA, för jag vill inte få frågan "åh, har du tagit den?!" och svara nej. Sambon vill helst inte ha landskap alls på väggarna så de som sitter har jag fått kämpa för att få ha. Om det finns någon röd tråd är det väl ramarna, att jag försöker hålla färgskalan med samma färger som upprepar sig. Svart som grund, guld och rött och enstaka blå eller turkosa nyanser. Lite silver i biblioteket. 
 
Har ni några speciella saker på era väggar? Eller något som ALDRIG kommer upp hos er?
 
#1 - - Linnéa:

Du bör kanske kolla över stavningen xD "Lasse Åberg" bör nog vara "långben"?

Svar: Haha nej då, Lasse Åberg har gjort Långben! <3
Annie Brickman